Familjeterapi och parterapi online:

Den goda relationen i fokus

parterapi-online-hur-behåller-vi-en-god-relation?

Vad kan du göra för att behålla en god relation?

 

Vi vet från forskningen att en viktig faktor i en trygg nära relation är att man känner att den andre har dig, dina tankar, känslor och dina behov vänligt ”i sitt sinne”. För barn är det den mest avgörande föräldraförmågan för att tryggt knyta an. Inom anknytningsforskning kallas det förälderns ”mentaliseringsförmåga”. Vi vet idag att liknande mekanismer gäller även för vuxenrelationer. I en trygg parrelation bygger denna känsla av att ”vara i den andres sinne” en grund för tillit och förbundenhet.

 

Att ha den andre i vänlig åtanke kan yttra sig t.ex. genom ett leende, en smekning, en gåva, en kram eller ett uppskattande ord. Andra exempel är när partnern skickar ett sms eller ringer när hen kommer senare hem. Att man frågor om allt är ok, när den andres ansikte ser bekymrad eller frånvarande ut. Framförallt att man är närvarande och stöttande, om partnern är i kris på något sätt. Budskapet är ” jag är där för dig, du är viktigt för mig”.

 

Det är ofta dessa dagliga gester som skapar den goda tonen i kommunikationen mellan paret. Sättet hur vi gör det är oftast kopplat till våra egna erfarenheter med våra anknytningspersoner under vår uppväxt. Ibland kan det därför finnas en anledning att titta närmare på ens egna anknytningshistoria. Men i all regel, om kärleken flödar, gör vi det utan att vi behöver tänka extra på det.

 

En annan viktigt aspekt är att man tar ansvar för sina känslor. Man avstår t.ex. från att vara sårande tillbaka när man upplever sig blivit sårad. Istället återkopplar man att det den andre gör, väcker sårade känslor. På så vis kommunicerar man sina känslor utan att ”ge igen”. Det är att ta ansvar för sina känslor och det skapar förtroende och tillit. Den andre märker i regel mycket väl, att vi avstår från vedergällning. Därmed är alltså inte sagt att man tillåter gränslöshet. Man ska sätta personliga gränser, det är viktigt för ens självkänsla. Konsten är att sätta gränser utan att själv bli gränslös.

Likaså om vi har kritik att framföra, så gör vi det på ett sätt som inte är sårande, utan med ansvarsfull hänvisning till våra egna behov.

 

Det som skadar relationen är ofta när man inte längre lyssnar och slutar att lyssna in. Vi blev sårade för många gånger och vi upplevde för ofta att den andre inte visar att man finns i hans eller hennes åtanke. Då bryts tilliten och då bryts även relationen till sist. Vi stänger oss känslomässigt, går i försvar eller drar oss undan för att skydda oss. Då hamnar båda tills sist i ett läge där man känner sig ringaktad, missförstådd, avvisad och kränkt. Båda hamnar i ett försvarsläge och förlorar förmågan att känna in till den andre. Då är låsningen i relationen ett faktum.

Det är där som mitt arbete ofta börjar.


Auf Deutsch->